Kapten J på de sju haven

Titta på den här bilden. Det är utsikten från mitt fönster och man kan se att trots snöstorm och snökaos så är det inte sjukt mycket snö. Ändå driver det runt snöbollsligor på stan. Jag stötte på en av dem igår.

Vi tar det från början:

Igår kväll tänkte jag, Lisa och Åse fira att vi lämnat in vårt första projekt med lite öl på studentpuben. Jag hade planerat att ta bussen dit, men när jag hoppat på en buss, vilken som helst, insåg jag att det förstås var fel buss, och hoppade av vid nästa hållplats. Jag hamnade i en korsning, vilken som helst, och hittade inte någon buss som tog mig därifrån. Förbannad på mig själv, mina impulser och vädret, och lite stressad stampade jag fram genom slasken.

Så, på en enslig gata, ganska stor och egentligen ganska välupplyst, mötte jag tre småkillar i fjortonårsåldern och jag såg att de laddade med snöbollar. Och de började peppra. Inga fjöskast, utan riktiga basebollskast, med slaskbollar. Och de fick in flera (visserligen snygga) träffar. Men jag blev så himla less, så jag började skrika åt dem och vifta med armarna på ett litet jallajallavis (jag är lite nöjd över den här plötsliga dramatiska impulsen hos mig själv) och de kontrade med att härma mina svenska ord (och det lät lite rart faktiskt).

Men jag kom iaf oskadd därifrån, frånsett några slaskblöta fläckar på kläderna.

Och när jag kom fram till puben, var jag först bland vännerna och fick vänta ett tag. Då kom det fram en superduperfull ryss och frågade ”do you waaaaaanna dance?” Till råga på allt. Ni fattar svaret.

De hade visst en öldrickartävling på puben, den faktultet som drack mest vann. Jag tror att larkarna som vanligt stod för den minsta delen hivad öl. Vi bidrog med tre. Totalt. Sen gick vi till ett ställe där man kunde föra en konversation utan att ta i med tårna.

--

Idag hade jag tänkt utforska Nörrebro. Så jag gick dit, drack en kaffe på favvostället, hittade en klädkorg med secondhand på vägen hem. Vädret är jättekonstigt. Idag snöade det inte. Det regnade inte heller, och inte heller hagel föll. Nej, isbitar. Isbitar var dagens nederbörd och det gjorde ont i ögonen att titta för mycket. Såg faktiskt helt sjukt ut.

Ikväll är det födelsedagskalas hos en av svennarna.

I fredags kom Fredrik på besök! Vi har tittat, druckit, ätit och gått. En hel massa av allt.

Jag lägger upp bilder på det istället för att försöka beskriva allt med ord. Vi hade kul, helgen gick fort.

Jag har precis läst ut Tjuvarnas marknad av Jan Guillou. Första boken jag läser, som han skrivit.
Däri beskrivs väl hur folket ser ut och är, som hänger på Stureplan och sveper champagne efter champagne. Nyrika busar. Läskigt nog så hittade jag det här : www.bubblare.se/stureplanseliten och fascinerades över hur träffsäkert Guillou skrivit om dem.....

Jag har försökt komma underfund med hur danskarna är.  Jag såg en pälsprydd dunjacka igår och kom på att jag inte sett så många sådana än. Och när jag funderar närmare på detta så inser jag att jag inte sett så många tonårstjejer, som ju är de som oftast bär dessa plagg. Var är alla unga tjejer? Jag har sett folk som ser ut att vara i min ålder, kanske studenter, och jag har sett väldigt många i medelåldern. Däröver och –under i ålder har jag inte sett så mycket av. Alls. Varför? Kanske är det för att jag mest varit ute på stan under dagtid då de flesta infinner sig i skollokaler. Och på kvällstid är det inte många av kvinnligt kön ute alls i mina kvarter. På Kösk Kebab hänger mest gubbar. Jag har inte ännu varit där, men jag ser det från mitt fönster och det sägs att det är det bästa stället för en god kebab.

Nu kom visst Waheed hem……

….Jag sa att jag kanske flyttar ut snart. Beroende på om jag får bo hos en kinesisk dam jag träffade igår, under februari månad. I alla fall. Vi snackade lite om språk och länder. Det hade tagit honom 2 år att lära sig danska. Han sa att det var det svåraste språket han visste. Han pratar ändå afghanistanska (?), urdu, nåt annat konstigt, engelska, tyska, danska och två ord på kinesiska (som jag träffade rätt på. Hoppet kanske inte är ute för min kinesiska.). Det ska visst komma en tjej och titta på lägenheten igen. Typ nu.

En annan sak som är kul med Köpenhamn och som späder på mina fördomar om danskar och pølsekorv är att korvkioskarna åker omkring på gatorna och stoppar upp trafiken. Korvstoppning, kanske man kan kalla det. De åker runt med ganska stora kioskar, ska vi säga 4 kubik, dragna av små, svaga mopeder. Ser kul ut, och korvgubbarna/ –gummorna ser alltid arga ut. Måste skaffa ett kort på det så ni kan se själva.

I allmänhet är danskarna schyssta och inte alls arga för att man inte kan danska. De fattar ganska bra och så länge man ler och är överdrivet trevlig, även när man är i underläge, så funkar kommunikationen bra.

Cykeltrafiken är en sak som fungerar väldigt bra här, också. Cykelbanor nästan överallt, bilarna tar hänsyn till en, nästan som att cyklisterna hamnat överst i hierarkin. Lysen på alla cyklar och när man stannar höjer man armen, och vid sväng pekar man också. Jättebra!

Ja, om några minuter ska jag cykla iväg och kika på ett rum i närheten av skolan. Hoppas verkligen det kan vara nåt för då kanske jag kan flytta in direkt och slippa bo här månaden ut.
Jag har stora förhoppningar om att grupparbete och skola i övrigt kommer att gå smidigt. Har redan funnit några ord som är lätta att byta ut från svenska och därmed göra sig förstådd lättare. Och jag har faktiskt fått komplimanger för att jag talar tydligt. Det är nog min eviga anpassningsmotorik som hjälper mig. För en gångs skull. Jag tycker egentligen inte om att jag anpassar mig så lätt, men det har nog sina fördelar i olika sammanhang. Nackdelen är iallafall att jag inte behöver ifrågasätta något.
Nu drar jag nok.